Nu vet jag vem som spökade hemma hos oss!

Hej😊

Som jag skrev tidigare hade ett par “spökerier” inträffat hemma hos oss, vad det handlade om kan du läsa HÄR.

För ett tag sen fick jag reda på vem som låg bakom. Det var lite oväntat från min sida. Jag tänkte mer på en släkting på min sambos sida, men så var icke fallet! Nej, personen som ville ge sig tillkänna vill jag inte nämna vid namn pga att det kan vara väldigt känsligt för vissa. Men “hen” var en vän till mig som dog hastigt i höstas. “Hen” kontaktade mig när jag var själv hemma. (Jag personligen avskyr ordet “hen” men nu använder jag det). Hen uppenbarade sig plötsligt med ett flin som var typiskt för hen. Jag frågade direkt om hen låg bakom bananerna och kassen på datorn. Svar Ja!

Hen sa att hen gjorde detta av tre anledningar:

  1. Hen ville tala om för mig att jag hade rätt! Det finns liv efter döden. Själen är odödlig. (Vi hade pratat en del om ämnet ett par år innan dödsfallet. Hen ville verkligen tro på att det jag sa var sant, men hen var väldigt skeptisk) .
  2. Eftersom att hen var så skeptisk när hen levde angående livet efter döden ville hen bevisa för min sambo (som är väldigt skeptisk) att själen faktiskt inte dör! Att jag har rätt! Att min sambo ska lyssna på mig! Därför puttade hen iväg påsen så att enbart min sambo såg detta oförklarliga. (Väldigt logiskt enligt mig 😊)
  3. Hen ville att jag skulle lämna ett meddelande från hen till hens mamma som blev förkrossad efter dödsfallet.

Det som grämer mig är punkt nr 3. Jag känner inte hens mamma överhuvudtaget. Jag har heller ingen aning om vilken tro hon har. Jag känner att jag inte bara kan söka upp henne från ingenstans och berätta det här!! Risken är att jag gör saker och ting värre och det vill jag verkligen inte riskera! (Det sa jag oxå till hen, och hen är såklart förstående med tanke på vart hen befinner sig) men ändå! Jag har den tredje punkten i bakhuvudet konstant, vet inte vad jag ska ta mig till med detta! Dilemma delux kallar jag det för. Jag har aldrig hamnat i den här sitsen förut. Hjälp, känner jag spontant. Vad gör jag nu?

Nån som har varit i samma sits? Vad gjorde du i sånt fall? Och hur blev det?

Kram /Ljusglimten❤️

ljusglimten

3 kommentarer

  1. Punkt 3 kommer precis som allt annat, när det är dax. Jag fick uppleva det för 6 år sedan.
    Kram läser dina dagliga tankar och dom stämmer tack för att du finns. Kram❤❤❤🐕🐎🐈

  2. Självklart ska du berätta men som Susanne skrev så kommer tillfället att uppenbara sig när tiden är mogen. <3 Släpp det just nu. Kanske kan du be "hen" hjälpa till att ordna mötet – utan att stöka runt en massa! 🙂

  3. Jaa tiden kommer….Jag vet att det blir mottaget och det hjälper den anhörige ❤ mötet blir fint 🌞

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *